Ledarskapets olika sidor 


För två år sen var jag ny som lärare och skulle lita på min inre kreativitet och ledarskap i mötet med eleverna. Jag minns att jag vid första lektionstillfället gick in i klassrummet med inställningen ”Hm, jag är nervös, och det är okej att vara nervös” och så gjorde jag på samma sätt som jag sett mina kollegor göra när jag deltagit på lektioner hos dem.

Min största farhåga för den lektionen var att jag skulle prata för fort och inte ha något mer att prata om den lektionen. Men när jag utvärderande min insats efter föreläsningen kunde jag konstatera att jag hade fullföljt den, jag hade satt eleverna i arbete och jag hade genomfört min allra första lektion. När jag idag ser tillbaka på den allra första dagen, tänker jag att jag har utvecklats enormt mycket under dessa två år, både i mitt lärarskap och i mitt ledarskap.

Cohen (citerad av Ann Buttiner, 2002) beskriver att kreativitet är en process med olika faser. Processen börjar med en initialfas som innebär att man får uppslaget till en idé av någon form. Som ny lärare hade jag min praktiska erfarenhet från åren som undersköterska med mig i bakfickan och jag hade ledarskapserfarenhet från mina år som Sjukvårdare i Lottakåren. Det är kunskaper som jag har nytta av i många olika situationer i vardagslivet. Min idé om ledarskap handlar om att inte vara den som går i täten hela tiden och leder andra längs vägen, utan för mig handlar också ledarskap om att gå bakom och se till så att alla kommer med efter sina egna förutsättningar.

Nästa fas handlar om intersubjektivitet och jag diskuterade mina tankar om ledarskap med mina kollegor, vårdlärare men även med vänner. Genom att jag synliggjorde min idé om ledarskap för andra i min omgivning så fick jag också syn på vad i mitt ledarskap som skulle kunna utvecklas och bli bättre. Jag kunde i den analytiska fasen få syn på delar som jag ändrade på och tänkte nytt. Jag har testat många olika infallsvinklar och skrivit loggbok för att ha koll på mig själv och hur jag tänker kring olika företeelser. Jag tycker det har varit ett riktigt bra verktyg att vara en reflekterande praktiker i mitt klassrum.

När jag nu befinner mig i syntesfasen och ska börja samla ihop vad jag lärt mig om ledarskap så inser jag att alla reflektioner som jag har gjort har hjälpt mig i hur jag har utvecklats som lärare. Buttimer (2002) skriver att originalitet, enhetlighet och stil är viktiga kriterier som är en del av slutprodukten. Jag har hittat mig själv i ledarskapet och vem jag är som lärare. Jag vet vilka mina ambitioner är och är väl medveten om hur jag tänker i frågor som rör kontroll, disciplin och fostrande. Gerald Stieg skriver att man inte ska förväxla mål och medel utan det är viktigt att ha klart för sig med vilken syfte jag sätter när jag går in i klassrummet. Vad vill jag att eleverna ska göra idag och hur ska jag nå fram till dem så de förstår vad jag menar?

Ibland behöver jag backa tillbaka och inte ha så bråttom. Jag behöver sätta mig ner och lyssna på vad eleverna har att säga om hur de vill ha det och på så sätt få en ny infallsvinkel i mitt ledarskap.

Den sista fasen översiktsfasen handlar om att jag behöver se den stora bilden av ledarskap och inte bara varje del. Så jag behöver fundera och synliggöra för mig själv vad begrepp som kontroll, disciplin, fostran, motivation, behov och individualisering betyder för mig som lärare. Jag behöver ha klart för mig vilka mål som jag sätter upp för lektioner och kurser och fundera på hur jag kommunicerar och visar dessa handlingar för eleverna.

Buttimer (2002) skriver att känslan som man känner när pusselbitarna faller på plats och det man gör faktiskt fungerar resulterar i brusande glädje och jag känner igen mig i denna beskrivning. Jag upplever stunder varje vecka då stegen är lätta och jag skulle vilja ta ett par danssteg när jag går genom korridoren till mitt arbetsrum efter lektionen, just för att allting har klaffat och det jag gjorde blev bra.

Ibland upplever jag förstås det motsatta också och det tycker jag är intressant att det inte gick som jag ville att det skulle gå. Då behöver jag ta mig en funderare på vad jag gjorde som resulterade i detta scenario och vad jag ska ändra på till nästa gång.

Jag tänker att lärarens ledarskap är ett gediget hantverk som omsorgsfullt slipas fram vid varje möte som jag har med eleverna. Att vara ledaren som lyssnar, bekräftar och ser eleverna är viktigt.

Källor:

Tillberg, Peter.(2002). (red.) Dialoger – om yrkeskunnande och teknologi. 
Mia Backelund 2017 (C)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s