En plats i skuggan

Varma sommardagar tillbringas bäst i skön skugga tycker Amy. Vi väljer att gå längre turer på morgonen och på kvällen. En kortare mitt på dagen, med skön vila i skuggan. Hänga i en park kan hända.

Med en päls som isolerar mot -20 grader är det lätt att förstå att hon blir för varm i solskenet. Häromveckan när vi var på Mösseberg tyckte Amy att vi skulle ta bussen hem och ställde sig vid busshållplatsen. Ett tydligt tecken på att nu var det nog med promenad i värmen.

Hon är en söt liten kompis!

/Mia

En manual i snällhet

Att vara en snäll mot mig själv och andra runt omkring mig ser jag som en viktig sak. Det handlar inte om att vara snäll för att andra ska kunna göra som de vill med mig, utan vara snäll för att jag kan ge något tillbaka.

Så vad är snällhet för mig då?

Dels är det att vara snäll mot mig själv:

  • Sätta gränser och visa hur jag vill bli behandlad.
  • Säga nej till det jag inte vill och ja till sådant jag vill.
  • Lyssna på känslan i kroppen och vad den säger.
  • Vara glad och stolt för att jag är jag och vad jag kan.
  • Vara glad över hur långt jag har kommit idag.
  • Vara tacksam över allt jag är med om här i livet som lär mig viktiga saker om mig själv.

Dels är snällhet också att vara snäll mot andra människor:

  • Ha förståelse för att alla har sin egen uppfattning om hur verkligheten ser ut.
  • Lyssna och försöka förstå.
  • Acceptera att människor är på sitt sätt och respektera dem i alla fall.
  • Inte döma någon för att jag lyssnar på andras åsikter, utan lära känna personen istället.
  • Säg TACK till andra människor för att de finns i ditt liv.

Jag tänker att snällhet inte är att bortse från mina egna behov, men ibland ändå behöva kompromissa för att lösa saker. Snällhet handlar också om självkänsla, självbild och att ha medkänsla för sig själv och för andra.

Exempelvis

Jobbar jag med att stärka min självkänsla och självbild, blir jag mindre hotad av vad andra tycker och tänker om mig och vad jag gör. Jag gör mitt bästa för att vara den person som jag vill vara idag. Och jag slår inte på mig själv när något blir fel, jag ser hellre på vad det var som gick snett och ändrar på det.

Vad tänker du om att vara snäll?

Mia

En vacker vinterdag

Den 6/1 idag och för första gången på länge kikar solen fram. Fåglarna kvittrar så glatt. Och jag är bara tvungen att fånga min vackra stad som jag trivs så otroligt bra i. Vacker miljö och familjen inom räckhåll. Vad mer kan en tös önska sig?!

Min stad med det magnifika Mösseberg i bakgrunden. Härlig utsikt tycker jag.

Mia

DEN INRE OCEANEN

Jag tänker att ibland är ens inre som en stilla ocean, med kav lugnt vatten i hjärtat. Andra dagar kan vågor skölja över den inre oceanen och framkalla symtom i kroppen, som exempelvis oro eller hjärtklappning. 
Det kan vara oro inför framtiden, något en ska göra eller står inför. Det kan vara hjärtklappning som talar om för en att det är viktigt att se och bekräfta sig själv och inte glömma bort den viktigaste personen i ens liv; sig själv. 

Jag tänker att många gånger tenderar en att springa i ekorrhjulet, från tidig morgon till sen kväll. Rutiner som just är rutiner för att livet i dagsläget ser ut som det gör. Då kan det vara svårt att få in något annat i sitt liv. 

Jag tänker att det är viktigt att prioritera de viktiga stenarna i ens liv: leva bra, ha en fritid, ha ett roligt arbete, känna sig glad och tillfreds med sig själv och vad en gör om dagarna. Att leva varje dag och insupa livet. 

Jag tycker det är häftigt att kroppen är så kommunikativ som den är. Att allt vi känner i kroppen har en djupare mening och talar om att något är bra eller kanske rent av dåligt för oss. Kroppen har en djup intelligens, där symtom kan tala om för oss att vi kontrollerar tillvaron för mycket och inte vågar leva, vågar njuta och ta för sig fullt ut.
Det är viktigt att kunna slappna av och kunna sitta vid sin inre ocean och bara vara tillfreds. Så ångesten, obehagen, oron och hjärtklappningen talar om viktiga saker om en ger sig tid att lyssna. 
Vad betyder det som jag känner? 

Vad vill jag? 

Hur vill jag att tillvaron ska vara? 

Låt din intuition tala och gå inte emot dig själv när du fattar beslut. Vila istället i solstolen vid din inre ocean och vet att du har all makt i din hand att skapa ditt liv som du vill att det ska vara. 
🌸Mia Backelund 2017 (C)🌸

DEN VITA DIMMAN


Idag ligger ett stort vitt andetag framför mig när jag kommer ut från lägenheten. Någonstans på himlen kan jag ana solens försök att bryta fram genom det tjocka molntäcket. Gräset är fuktigt av gryningens dagg. 

Som så många tidigare vet jag att jag ska vila i nuet och genom aktiva val forma min framtid. Det här är dock inte en tid att forcera fram något, det som ska komma sker när det sker. För mig är det en förtröstan i den tanken – att vila i nuet och att allt är som det ska vara just nu. 

En dag kvar att arbeta och sen har jag fyra veckors skön ledighet framför mig, med min allra bästa vän vid min sida. Det är dags att ladda batterierna ordentligt och vila i lugnet, stillheten och tillvaron.

Så i Hestra sker det plötsligt – solen lyckas bryta igenom tjockan och dimman skingras en aning. Jag ser plötsligt grönskan på träden utanför bussens fönster och känner tacksamhet. Tänk att jag är en del av den här vackra världen. Känslan i kroppen är tyngd, som en vacker förvissning om att jag befinner mig i nuet utan att behöva oroa mig för något. Och det är skönt. 
Under varje dag uppstår miljontals fantastiska ögonblick att samla på. Att ta ett steg åt gången under vandringen hjälper mig att hålla fokus, för där i dimman vet jag inget om vad som väntar. Det är lönlöst att försöka forcera dimman som oftast leder till att man viker av på fel väg. 

Andas och samla kraft av ögonblicken i livet. Låta mig förtrollas av ögonblicken som får hjärtat att skratta och le. 
Mia Backelund 2017 (C)

OM ATT BIDA SIN TID


Det är en period av väntan i livet.  När jag lyssnar inåt vet jag instinktivt att jag inte ska falla i fällan och börja planera något som inte ens är färdigt ännu.  Jag har fått förmånen att få en glimt av framtiden, men vad jag gör med denna glimt är upp till mig.  Så jag har börjat staka ut framtiden som jag vill att den ska gestalta sig. Börjat tänka i termer av vad jag vill ha ut av min resa framåt och vad jag behöver ändra på för att komma framåt.

När olyckskorpar kraxar väljer jag att luta mig tillbaka och vända mig inåt för att ta del av min egen visdom. Sedan tidigare har jag fått lärdomen att inte ha för bråttom och istället lita på att jag får den vägledning och hjälp som jag behöver på vägen framåt. 

I den här processen är varje ärr från tidigare erfarenheter viktiga. Det handlar om att släppa rädsla och oro, för det är egots språk.  Det handlar istället om att fundera över vad är det värsta som skulle kunna hända i situationen och så vet jag det. Genom att höja mig över oron och rädslan och istället göra aktiva val, kommer jag att få en annan utgång i processen. 

Jag har redan varit i det värsta scenariot och jag klarade mig helskinnad ur det med ärr som sagt. Nu är utgångsläget ett annat – den här gången har jag utbildning och erfarenhet – som är en fördel i framtiden. Vad jag väljer att göra av denna fördel är upp till mig.  Jag vet att ibland handlar det om att inte kämpa emot, utan att bara släppa och tillåta sig falla bakåt för att fångas upp av mjuka händer. Livet prövar oss på många olika sätt och i olika former. Det gäller att ha insikt om det. 

Mia Backelund 2017 (C)